En tanke från liften

18 mars, 2014
Av

Romme-av-ReaSäkerhetsbygeln dras ned över liftkorgen, det här kan inte vara så farligt tänker man. Men när korgen lyfts upp flera meter över marken är det inte så tryggt längre. Dimman kommer och man ser knappt dem på sätena framför. Nedanför är det bara vitt, snabbt susar någon rödklädd figur nedför skidbacken. Plötsligt börjar hela korgen skaka. Jag passerar en av liftens stolpar som håller den uppe. Jag ser att liften inte är ny. På stolpen finns det stora fläckar av rost. När liften några sekunder senare stannar plötsligt hinner hjärnan på några sekunder tänka igenom alla möjliga alternativ som finns just då. Att den fortsätter gå, att den stannar och jag får sitta där i timmar tills den stannar, att repet som håller alla korgar uppe går av och jag faller handlöst ned mot den hårda snön nedanför. Som tur är fortsätter den att gå. Vi kommer nu allt högre upp. Man åker i samma höjd som trädtopparna och har yttligare några meter ned. Men man måste säga att landskapet är fantastiskt, Stora fina tallar i rad, utan någonting emellan. Allt är också täckt med några centimeter snö. Fantastiskt. Det rastlar till igen, ännu en stolpe. Och plötsligt har resan tagit slut, men det kändes som den precis började.

IMG_9009

Comments are closed.