Trånar efter perfekt?

26 oktober, 2012
Av

I min tillvaro som femtonårig skolflicka finns det många olika saker som är viktiga. Vissa av dem är faktiskt viktiga. Andra är mindre viktiga. En av de mer svårdefinierade sakerna som upptar min förvirrade hjärna är kärlek. Killar. Men jag är varken överdrivet snygg eller poplär. Killarna står inte precis i kö under min balkong.

Längtan efter att tycka om någon som tycker om en tillbaka. Som tycker jättemycket om en tillbaka. Det är en längtan som jag tror att jag delar med många andra. När man fantiserar om kärlek tänker man sig inte in i ett vanligt vardagsscenario med bråk, svartsjuka och missförstånd. Man drömmer om den perfekta killen. Han som bara är bra och fin och snäll hela tiden. Men det viktiga – det som gör honom perfekt – är att han tycker att man själv är ännu mer perfekt.

Hur många flickor finns det inte som är jätteförälskade i Justin Bieber. Böcker som hungerspelen och Twilight läses otaliga gånger. Man vill vara huvudpersonen, som älskas så högt av de fantastiskt vackra, duktiga och smarta pojkarna. Men en viktig detalj som många glömmer eller inte förstår är att det räcker inte att de är vackra. Det som får tusentals flickor att skrika och svimma eller läsa samma böcker hundratals gånger är avgudandet. Jag träffade en tjej från Italien i somras som gillar One Direction ”cause they tell girls what they whant to hear”. De berättar hur vacker och speciell och underbar man är. Det är precis det man vill höra. Man läser inte Twilight för att det är bra litteratur – för det är det inte – men man vill vara Bella. Man vill att en ursexig varulvspojke och en perfekt vampyr ska avguda oss, trots att de skulle kunna få vilken tjej som helst. Man vill att de ska vägra ge upp och hela tiden bekräfta oss genom att berätta att vi är fantastiska.

Problemet med stort P är att One Direction–pojkarna har en artistfasad, under ytan är de nog ganska vanliga tonåringar, Edward i Twilight och Peeta i hungerspelen är påhittade – av tjejer. Finns det någon där ute som är perfekt? Nej, perfekt är ett ouppnåeligt tillstånd i dagens modetidningsreligion. Perfekt finns i tonårsdrömmar och önskningar. Vilket är otroligt frustrerande, att önska sig något man aldrig kan få.

Fast sen när man verkligen blir kär, då spelar allt det där inte så himla stor roll. Det kanske ska vara så? Det är ju enligt mänsklig natur att sträva efter det allra bästa, det perfekta, men det är kärlek att tycka att någon är fantastisk på alla sätt, utan att han eller hon är perfekt.

Kommentarer:

  1. Inez Sigvardson - 3 november, 2012 15:56

    Riktigt bra Cecilia :)

  2. Erika - 5 november, 2012 17:44

    Jättebra! :)