Tankar om vad lycka kan vara

5 september, 2011
Av

Lycka är bara små ögonblick. Ett litet guldkorn av ditt liv, som du kallar lycka. Människor suger åt sig de där guldkornen, samlar dem i hjärtat. Ibland räcker det att tänka på sina lyckliga minnen för att lyckokänslan ska komma tillbaka. Man behöver vara lycklig över sina minnen, för att göda dem, så att de kan leva kvar i hjärtat.

Men resten av livet. Det är inga guldkorn. Det är vanligt och tråkigt. Eller jobbigt, eller jättejättesvårt. Lyckan är flyktig. Man lever inte i lycka. Man lever livet. Och livet är otroligt otroligt svårt. Även om man har lycka.

En människa kan inte äga allt. Alltså finns det alltid någonting man inte har. Därför är människan aldrig nöjd. För hon saknar alltid något…

Den person som du är mest avundsjuk på i hela världen, är själv avundsjuk på andra, för något de har men inte hon.

För att man ska fungera i närheten av andra människor måste man lära sig att dela med sig och kompromissa. Inget blir egentligen precis som man tänkt sig och det är bara att acceptera. För sånt är livet.

Det är ganska sorgligt egentligen. Att man aldrig får vara nöjd. Det är kanske en överlevnadsinstinkt. Att ta så mycket man kan så att man har så att man klarar sig längre fram.
På sätt och vis är det vettigt. (Överlevnadsinstinkter brukar vara vettiga)

Det är vettigt att spara pengar. Det är vettigt att inte slänga bort saker bara för att man inte behöver dem för tillfället.

Men om överlevnadsinstinkten stiger en åt huvudet och man blir en maktgalen vettvilling. Eller att man inte blir nöjd förens man fått det man strävar efter. Om det man strävar efter då är omöjligt att nå, då lever man hela livet i väntan på något bättre. Istället för att göra något vettigt av det man har eller kan få.

För att ta ett exempel:
Tänk er en människa som vill bli rik. Det är förstås inte omöjligt. Men det är inget man blir över en dag.
Tänk er att den här människan jobbar i hela sitt vuxna liv. Anstränger sig till sitt yttersta för att tjäna de där pengarna. Personen försummar sin familj, ser knappt världen runt i kring sig, för fokus ligger bara på målet – rikedom.
Säg att personen jobbar hela sitt liv utan att riktigt lyckas. Visst, han tjänar tillräckligt för att leva ett drägligt liv. Men rik? Nej.

Så en dag, på sin ålders höst, sitter han, misslynt, gammal och gråhårig i ett fult rum på ett tråkigt ålderdomhem. Och så händer det. En ung sköterska knackar på dörren. Hon har med sig en advokat. Advokaten har en överväldigande nyhet. Personen som sitter där, gammal och grå, har ärvt, inte mindre än 20 miljoner kronor.

Frågan är då,

Blir han fullkomligt överlycklig, känner att hans liv har mening? Är hans liv perfekt?

Han har nått sitt mål. Livets mål. Då borde han ju vara lycklig. Är han det?

Kanske.

Men ha kunde ha gjort så mycket som han aldrig gjorde. Han hade inte behövt en massa pengar. för att uppleva vad vi kallar lycka…

Kommentarer:

  1. Gun Lindqvist - 5 september, 2011 23:04

    Ja vad är lycka? Vi vet ju innerst inne att lycka inte haratt göra med hur mycket pengar vi har ändå är det ofta det vi strävar efter. För min del är lycka små, små glädjeämnen i vardagen. Får man inte uppleva dem spelar det ingen roll hur mycket pengar man har. Din text är otroligt välskriven och mycket tankeväckande!

  2. Bogdan - 6 september, 2011 06:06

    Hej Cecilia!
    För mig är kärlek till barn det jag förknippar mest med lyckan.
    Förra veckan träffade jag en elev från våran skola som formulerade en vacker tanke om att uppleva ”lyckan att lyckas”.
    Fortsätt att skriva, du har en gåva som kallas talang.

  3. Rune - 8 september, 2011 10:30

    Du formulerar tankar som går rakt in i hjärtat. Jag kom att tänka på en gammal sång av Lasse Tennander där han sjöng ”Min dröm är ganska enkel, den ryms nästan i din hand, min dröm är inte längre bara dröm utan mer av en framtidstro. För den handlar om att aldrig, aldrig svika sitt eget barn…” Det är så lätt att svika både sina barn och andra som man älskar om man tror att lyckan bara ligger i prylar och pengar. Talang är bara förnamnet!

  4. Clara - 10 september, 2011 00:14

    Grymt bra Cicila!!! haha man blir ju avundsjuk!

  5. Clara - 10 september, 2011 00:14

    Cecilia*

  6. Cecilia wewel - 10 september, 2011 19:43

    Era komentarer gör mej otroligt lycklig. Tack så mycket!